SVENSK - LETTISKA FÖRENINGEN
    Hemsida: www.svensklettiska.se | Facebooksida | Facebookgrupp | Twitter |
    E-post:
info@svensklettiska.se | Org. Nr.: 802413-0505 | PlusGiro: 94 86 93-7

KALLELSE TILL SVENSK-LETTISKA FÖRENINGENS ÅRSMÖTE 2017

Plats: Lettiska Riksförbundet i Sveriges lokaler, Wallingatan 34, 5 tr.
Datum: torsdag den 27 april Tid: 18.00


Efter årsmötesförhandlingarna kommer Jacob Lalander att berätta om det säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen (Läs mer nedan). 
Efter årsmötet inbjuds till en enklare förtäring.

VÄLKOMNA!


Årsmöteshandlingarna (Dagordning, Ekonomisk redovisning för 2016 och Revisionsberättelse, VerksamhetsberättelseFörslag till budget för 2017 och Verksamhetsplan för 2017.).

Om Jacob Lalander och föredraget i Estniska huset 27 april 2017

Efter årsmötet kommer Jacob Lalander att berätta om det säkerhetspolitiska läget i Östersjöregionen i början av 1600-talet. Föredraget fokuserar på den av svenskarna byggda fästningen vid utloppet av floden Daugava, Daugavgrivas cietoksnis (Dynamynde på Svenska)och dess främste arkitekt, generalkvartermästare Erik Dahlberg, sedermera Livlands generalguvernör. Föredraget hölls första gången på Gustav Adolfsdagen på Krigsmuseet i Riga i november 2016. 

Jacob Lalander är från Stockholm och har jobbat i olika positioner i Riga/Baltikum/Östeuropa i många år, numera som rådgivare/konsult och styrelseledamot i en del svenska bolag med verksamhet österut. Han talar lettiska och ryska. Han har på fritiden engagerat sig att försöka sprida mer kunskap om Dynamyndes historia och olika sätt att locka både turister, publicitet och pengar till upprustning av del av fästningen.  


Styrelsen

 

Sverigeesterna bjuder in till östersjökonferens i säkerhetsfrågor

Den 22 april kommer Sverigeesternas Riksförbund att anordna en internationell konferens i Stockholm - Security Challenges of the Baltic Sea Region: Historical Perspectives and The Way Forward.

 
Konferensen kommer att äga rum i City Conference Centre / Norra Latin i Stockholm den 22 april, kl 12.30 - 17.00
 
Syftet med konferensen är att rikta uppmärksamheten på säkerhetsläget i Östersjöregionen. Länderna kring Östersjön har under senare åren blivit mer och mer medvetna om behovet av ökat försvarssamarbete och ökade investeringar i försvarsförmågan. Vi har bjudit in kunniga talare och analytiker för en diskussion kring historiska perspektiven samt de försvarspolitiska utmaningar som ligger framför oss.
 
Bland talare och paneldeltagare finns ambassadörer, försvarspolitiker, tjänstemän samt forskare och analytiker inom försvarsområdet. Korta presentationer av talarna finns på sverigeesterna.se
 
Konferensen ordnas av Sverigeesternas Riksförbund tillsammans med Estonian World Council (USA), tankesmedjan Frivärld, Svenska Atlantkommittén, Lettiska Riksförbundet, Svensk-Lettiska Föreningen samt Litauiska Riksförbundet i Sverige, med stöd av Estlands ambassad, Polens ambassad, Konrad Adenauer Stiftung samt NATO.
 
Anmälan på konferens och middag via sverigeesterna.se.
Konferensen är gratis, men anmälan krävs. Middagen med dans kostar 500 kr.

 

 

Else Andersson berättar om sin bok ”De osedda barnen”

Svensk-Lettiska föreningen inbjuder till en intressant kväll om handikappade barns situation i Lettland
 
Datum: 15 februari, kl. 18.00
Plats: Wallingatan 34, 5 tr (Sverige letternas förb. lokaler)
Fri entré
 
Major Else Andersson har varit officer i Frälsningsarmén sedan år 1960 med olika förordnanden som kårledare på olika platser i landet. 
 Under åren 1984 – 1992 var hon ungdomssekreterare i Centraldivisionen i Stockholm och därefter ansvarig socialkonsulent och enhetsledare för handikapp- och invandrarenheten i Sverige och Lettland 1992 - 2004. Speciellt ansvarig för döva och synskadade. Därefter fortsatt ansvarig för Lettlandsarbetet.
År 1991 anordnades första sommarlägret för barn från Lettland på en ungdomsgård på Värmdö. År 1993 besökte Else Andersson Riga för att se hur de handikappades situation såg ut. Det blev en chockartad upplevelse. Många barn var gömda och glömda och levde ett miserabelt liv.
Boken "De osedda barnen" är en dokumentation om arbetet för handikappade
barn i Lettland åren 1990 - 2013. Många läger anordnades både i Sverige och Lettland.
Utbildningar till lärare och barnhemspersonal har också förekommit under alla dessa år.
 
I samband med föredraget visas några korta filmer som TV 4 spelade in 1993 från dövskolan, blindskolan, samt ett barnhem "Pensionat nr 3".
 
Efter föredraget enklare förtäring till självkostnadspris
 
Hjärtligt välkomna!
 
Svensk-Lettiska föreningens styrelse

Facebookevent:
https://www.facebook.com/events/714105972082419/

 

Sovjets barnbarn. Ryssarna i Baltikum.



Författaren och journalisten Kalle Kniivilä presenterar sin senaste reportagebok, som bygger på de samtal han fört med den ryskspråkiga minoriteten i Baltikum, från gränsstaden Narva i norr till Klaipeda i syd. Den ryskspråkiga minoriteten uppgår till över en miljon invånare. Utgör de en säkerhetsrisk? Hur har de reagerat på Rysslands ockupation av Krim? Vilken sida står de på i händelse av skärpt konflikt i Östersjö-regionen? Vilket medborgarskap har de valt – ryskt, ett i något av de baltiska länderna eller inget alls? Kom och lyssna på Kalle Kniivilä och få några frågor besvarade. Efter föredraget blir det en frågestund och därefter eftersnack, mingel och enklare förtäring.
 
Tid: 2016-12-01, kl 18-20.
Plats: Gästabuden i Hartwickska huset, Sankt Paulsgatan 39A. Närmaste T-station är Mariatorget, uppgång Mariatorget.
Inträde: 60 kr
Kvällen arrangeras av Svensk- Lettiska föreningen, Sverigeesternas Riksförbund och Litauiska föreningen i Sverige.
 
Alla hjärtligt välkomna!

 

Firande av Lettlands nationaldag i Stockholm

 Lördagen 12 november kl. 18.00

Alviks kulturhus, Brommasalen  (Gustavslundsvägen 168 A, Bromma)

Program (Språk för kvällen är lettiska)

Anförande – Lettlands ambassadör i Sverige Gints Jegermanis

Högtidstal-Lettiska Europeiska förbundets ordförande Kristaps Grasis

Konsert – Renate Klavina (violin), Iveta Calite (piano)

Alla bjuds på ett glas champagne och piroger

Därefter mat, förfriskningar och live musik med dansorkester från Valmiera

Inträde: Vuxna 150 kr/pers., studenter och pensionärer 100 kr/pers, barn gratis. Mat 50 kr/pers. dryck 30 kr. Betalas kontant eller swicha

Om möjligt betala inträdesavgiften i förväg på Lettiska nationaldagen, plusgiro 6944456-5. Viktigt är att ange avsändare

Alla hjärtligt välkomna

Nationaldags kommittén i Stockholm.

Föredrag ”Gå in i väggen” med dr professor Gunta Ancane



Föredrag ”Gå in i väggen” med dr professor Gunta Ancane
Lettiska Pensionärsföreningen och Svensk-Lettiska föreningen inbjuder till föredrag om ett idag aktuellt ämne nämligen hur skall man bli nöjd med sitt liv så att man slipper "gå in i väggen".
Var? torsdagen den 27 oktober på Lettlands Ambassad, Odengatan 5, Stockholm.
 
Program:
kl 16.00 Eftermiddagskaffe då vi får tillfälle att träffa och bekanta oss med föredragshållaren Med.dr professor Gunta Ancane, direktör för avdelningen "Psychosomatics and psychotherapy" på Stradins Universitet i Riga.
kl 17.00 Professor Ancane talar över ämnet "Emotional wellbeing and satisfaction with life" på engelska.
Kl 18.00 Frågestund
 
Alla varmt välkomna!
Fri entré
 
LPA och Svensk-Lettiska föreningen
För ev frågor 073 945 39 66

Facebookevent: https://www.facebook.com/events/381541592176858/
 
 

Gunnar Hökmarks tal 27.8. på Norrmalmstorg



Balternas frihet är Europas frihet – möte på Norrmalmstorg

I
 dag lördagen den 27 augusti klockan 18 00 möts vi åter på Norrmalmstorg, nu för att fira att det är 25 sedan våra baltiska grannar återupprättade sin självständighet. Den självständighet som nu firas – och den bör verkligen firas för den la grunden för demokratiska länder, fria medborgare och det återförenade Europas fredsordning – bör även mana till eftertanke.
 

Utan Europeiska Unionen och de baltiska staternas möjlighet till medlemskap hade de inte kunnat utveckla den ekonomiska och politiska självständighet som gör deras frihet verklig. Jag vet, för jag följde nära deras strävanden mot frihet före 1991 liksom vi var många som följde och stödde deras utveckling efter friheten då suveränitet, rättsstat, ekonomisk politik och handel präglades av de krav och möjligheter som grundvalarna för ett EU-medlemskap gav.
 
Utanför EU hade dessa länder allt mer tvingats rätta in sig i det ekonomiska och politiska mönster som regimen Putin eftersträvar. Det hade gett konsekvenser inte bara för dem utan för hela Östersjöregionen, inklusive Sverige. Vi hade riskerat att se fler Ukraina i vårt omedelbara grannskap.
 
Vladimir Putin leder ett allt mer auktoritärt Ryssland och efter invasionen av Krim kan det inte längre finnas några illusioner kring den ryska regimens önskan om att utveckla sin makt i vår del av världen. Där är de baltiska staterna särskilt hotade, genom energipolitik, ryska företag underordnade Kreml, ryska media som fungerar som propagandakanaler och påtryckningsaktiviteter präglade av korruption, kriminalitet och cyberkrigföring.
 
Precis som den tiden ställde sina utmaningar ställer vår tid sina. Ett svenskt Nato-medlemskap är ett viktigt steg för att skapa stabilitet i Östersjöregionen och för att höja den tröskel som de baltiska staterna behöver och som är grunden för stabilitet och säkerhet i hela Östersjöregionen.
 
Samtidigt ska man inte lura sig självatt tro att det vore tillräckligt med den militära säkerheten och försvarsgarantin genom Nato. Ett säkert och starkt Europa är inte en rent militär fråga. Rysk påtryckningspolitik och hybridkrigföring handlar, som vi vet, inte bara om väpnade angrepp och öppna militära operationer.
 
Den handlar om desinformation, destabilisering, cyberkrigföring, investeringspolitik, energiberoende och dolda aktiviteter som lätt kan utföras från länder som saknar demokratisk kontroll och rättsstat. Utan EU skulle de baltiska staterna kunna vara formellt självständiga, tryggade mot militära angrepp med en försvarsgaranti i ryggen, men likväl utsatta för en politik som syftade till att underminera dem som självständiga stater.
 
När Europa ska agera mot den ryska aggressionen är det helt avgörande att länder som Frankrike, Tyskland och Sverige står enade i sin politiska och ekonomiska linje mot Moskva. Den Europeiska unionen och det samarbete som där krävs –är en förutsättning för det arbetet liksom en gemensam europeisk utrikes- och säkerhetspolitik.
 
De senaste femton åren har EU stärkt upp Baltikum och varit tydligt med att vi står enat med de länder som söker demokrati. Men vår svenska historia har inte alltid varit något att vara stolt över. Det kan låta främmande idag, men fram till 1991 vägrade den svenska socialdemokratiska regeringen att ens erkänna att länderna var ockuperade.
 
I tider då Ryssland och Vladimir Putin aggressivt försöker så splittring blir EU nu en avgörande säkerhetspolitisk faktor. Den som värnar den baltiska säkerheten, men också den svenska, måste värna europasamarbetet. Den solidaritet vi försummade att visa med de baltiska staterna under årtionden måste vi nu manifestera genom att bidra till en säkrare och stabilare Östersjöregion, där ett svenskt Natomedlemskap tryggar Sverige och vår omvärld och där Europeiska unionen står stark i stödet till varje medlemsstat och stark mot var och en som utmanar vår gemenskap och demokrati. För 25 år sedan lärde vi oss att friheten kan vinnas. Men det innebär också att den måste och kan försvaras.

 

Baltiska Nätverket i Riksdagen 9 mars



Från vänster Martin Ancons, Björn von Sydow (s) och Hans Wallmark (m).


- Det är mycket som förenar oss i det Baltiska Nätverket i Riksdagen med er som är här från så många estniska, lettiska och litauiska föreningar i Sverige. Vi delar samma viktiga värden kring demokrati och mänskliga rättigheter och vi står tillsammans upp för fred och stabilitet i vår allt mer spänningsfyllda Östersjöregion.

 
Det var en del av det budskap som Björn von Sydow (s) och Hans Wallmark (m) inledde med vid det välbesökta medlemsmöte som Svensk-Lettiska Föreningen arrangerade tillsammans med det Baltiska Nätverket i Riksdagen och med de föreningar som ingår i den sk. Baltiska Samarbetsgruppen i Sverige.
 
Det Baltiska Nätverket i Riksdagen består av ett trettiotal för Baltikum specialintresserade riksdagsledamöter. Nätverket samordnas av Björn von Sydow, som är vice ordförande i konstitutionsutskottet, ordförande i riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling och ledamot i riksdagens krigsdelegation, samt av Hans Wallmark som är ledamot i försvarsutskottet, utrikesutskottet, utrikesnämnden, krigsdelegationen, riksdagsstyrelsen, riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling samt ordförande i Nordiska rådets svenska delegation.
 
Efter denna inledning följde sedan presentationer av alla de baltiska föreningar som var närvarande denna kväll i riksdagens gamla Myntkabinett, numera matsal och möteslokal. Även Estniska Dagbladet var med för att rapportera om detta första möte mellan det baltiska nätverket i Riksdagen och de baltiska vänföreningarna. Även Lettlands och Litauens ambassadörer samt Estlands charge d'affaire var på plats dagen till ära.
 
En av det baltiska nätverkets viktigaste uppgifter, i och inte minst utanför riksdagen, är att samverka med de parlamentariska församlingarna i Estland, Lettland och Litauen. Kort innan vårt möte i Myntkabinettet hade de varit på en av sina regelbundna rundresor till alla de tre baltiska länderna och parlamenten och lika regelbundet tar de emot baltiska parlamentariker på besök i Sveriges riksdag.
 
När så denna minnesvärda kväll i riksdagen gick mot sitt slut så blev en del av summeringen att grunden nu var lagd också för en mera långsiktig samverkan mellan den Baltiska Samarbetsgruppen, dvs mellan oss själva och våra övriga ideella baltiska föreningar i Sverige, och det Baltiska Nätverket i Riksdagen.
 
Det vilar nu troligen på oss, som tog initiativet, att det också blir en verklig fortsättning bortom alla artigheter som utväxlades. En tänkbar fortsättning kunde möjligen vara att i god tid till nästa år förbereda ett mera fokuserat möte kring ett gemensamt och aktuellt tema och sådana kommer knappast att saknas om man ser till nuvarande utveckling i och runt Östersjön. God mat och dryck till självkostnadspris blev det dessutom, och så kan det ju bli igen!
 
Christer Larsson
 

Fastighet i Aizupe till salu!

Se brev nedan ifrån Livslust samt FÖLJANDE DOKUMENT
 
From: Stiftelsen Livslust
Sent: Tuesday, May 17, 2016 2:59 PM
To: 'Conny Mörke'
Subject: Fastighet i Aizupe
 
Hej Conny, 
 
Vi letar fortfarande efter någon som är intresserad av att köpa vår fastighet i Aizupe. 
Vi uppskattar mycket om ni kan sprida informationen i ert kontaktnät. Tack på förhand.
  
Vänlig hälsning
 Annika Egervall
 
Generalsekreterare 
Mob. 073-595 99 33